Freya 6 månader

2016-04-05 | 22:41:00 | Kategori: Allmänt | 0 kommentarer
 
Hej Freya, jag förstår att du precis börjat sitta själv? Ja precis, det började jag lite smått med för några dagar sedan. Blir lite tråkigt i längden att bara ligga ner. Du var även hos farbror doktor förra veckan? Jajjemen, nu är jag 64,5cm lång och 7460gr tung. Fick även två hemska stick i låren men det gick över ganska snabbt. Har du fått några tänder än då?  Inte än till mammas stora glädje, men jag gillar att tugga på det mesta och bitringarna är riktigt bra grejer! Vad tycker du annars
är roligt nu?Gå promenader i vagnen gillar jag, förra helgen gick vi till och med och hälsade på kossor och kalvar! Annars tycker jag om kiwi, när mamma gör konstiga ljud då skrattar jag så jag kiknar och att sjunga. Det låter som väldigt roliga saker. Tack Freya för denna lilla pratstund!
 
 
 



Freya möter släkten

2016-03-17 | 22:23:04 | Kategori: Allmänt | 0 kommentarer
En sak som är positiv med att vara i Stockholm för praktik är att det bli väldigt mycket närmre till min familj! I helgen bodde vi i mammas nya hus och myste med lagad mat och tänd brasa. Det kan man kalla att ladda batterierna. På lördagen åkte vi till min mormor och morfar för födelsedagsfirande av morfar, mig och min morbror, inte illa att få till det. Det var första gången som alla träffade Freya och hon trivdes ganska bra med att fara runt från famn till famnm hon såg mamma och pappa hela tiden så det var nog till fördel.
 
Vi åt bullar, kakor och en supergod tårta. Vet inte vad den heter men den var täckt med choklad med flagad mandel längskanten, grön(?) grädde intu som kanske kan ha smakat päron? Galet god om inte annat. Mamma och Emilia hade fyndat massa kläder till Freya på loppis och hon fick jeans, jeansklänning och skjorta helt i min smak, samt lite kläder som nog passar till sommaren. Jag fick träningskläder, så nu finns inga mer ursäkter. Nu går jag dock över 10 000 på praktiken men väl hemma igen är det bara att sätta igång!

Från vä till höger: Freya, jag, mamma, mormor och kusin. 

Jag, Freya, mamma och morfar.  
 

Sjuk i februari

2016-02-09 | 12:56:32 | Kategori: Freya 0-6 mån | 0 kommentarer
Jag trodde för en stund att jag klarat mig från hemska baciller men nu har förkylningen golvat även mig. Elmer var sjuk förra veckan och när jag inte var sjuk samtidigt så tänkte jag att mitt immunsystem var awesome och jag slapp, men icke. Nu har det hunnit ifatt mig och såklart infaller det samtidigt som Freya har någon anti-sova-period. Min hjärna är död!

Och som av ironi somnade hon helt av sig själv efter att jag försökt söva henne i vad som kändes som en evighet. Mitt huvud gjorde så ont av hennes skrikande och inget jag gjorde dög så jag la henne på soffan, satte mig brevid. Hon lekte med sin snutte och bara somnade. Ibland kan man bli galen på dom små liven! Sen att hon bara sov i en kvart är en annan femma. Men det gav åtminstone oss båda nya krafter. 


Mitt hjärta växer!!

Dåligt samvete

2016-01-29 | 20:16:14 | Kategori: Freya 0-6 mån | 1 kommentarer
Emellanåt får jag ett sting av dåligt samvete, att jag inte är en så bra förälder som jag borde vara. Detta är nog något som alla föräldrar känner av titt som tätt. Jag skulle vilja bära runt Freya så mycket som det bara går när hon har behov av det. Men just nu kan jag inte. Denna vecka har jag haft så galet ont i handleder och det känns inte som att det håller på att bli bättre än. Nu är hon inne i en fas där hon somnar bäst om man går runt med henne. Men jag kan inte just nu och det gör mig ledsen. När hon är halvt hysterisk och inte vill sova när jag försöker söva henne i soffan. Hon vill inte somna i selen eller sjalen just nu heller vilket annars har vart min räddning. När Elmer sen kommer hem från jobbet tar upp henne går runt en stund och somnar känner jag mig så dålig. Jag vill också kunna gå runt med henne och få henne att sova.

Något som inte heller funkar är att gå med barnvagnen i all denna snö. Jag får så ont! Och då får jag dåligt samvete för att Freya inte får någon frisk luft den dagen. Som tur är har vi nu fått tag i en spark och sparklåda, det är mycket lättare att gå med den är med barnvagnen! 

Känner mig även som den jobbigaste sambon när jag så fort Elmer är hemma ber honom bära Freya till badrummet när hon behöver bytas på, lyfta upp henne till mig när hon ska äta osv.

Men det är nog bara att inse att det är såhär nu ett tag och sen kommer det förhoppningsvis bli bättre och jag behöver inte lida av dåligt samvete längre. 







Nattningsrutiner

2016-01-27 | 23:05:38 | Kategori: Freya 0-6 mån | 0 kommentarer
I lite över två veckor har vi börjat en ny nattningsrutin. Fram till att Freya var 6 veckor gick det bra att lägga ner henne sovandes i sin säng och sen sov hon till första matningen där och sedan med mig i vår säng. Men vid 6 veckor hände något, hon ville absolut inte somna, vart halvt hysterisk och det enda som hjälpte var att hon fick amma sig till sömns i vår säng och sedan ligga kvar där. Jag har egentligen inget emot att samsova men mitt revben som jag hostade av förra hösten började göra ondare och ondare av att ligga så statiskt och sova. Så en kväll tog jag bara tag i saken och tänkte att det värsta som kan hända är att jag får ta över henne till vår säng och sova som vi brukar.
 
Så nu mellan 22-23 när det brukar vara sovdgas får hon amma i våran säng för att jag sedan lägger över henne vaken i sin säng. Hon får nappen, sin snutte och vi spelar en liten melodi. Sedan håller jag handen på henne tills hon somnat. Under tiden brukar Cirrus ligga på mattan vid mina fötter Första natten tog det 40 minuter av sprattlande innan hon somnade, nu tar det ca 10 minuter innan hon sover. Sen sover hon där till 3-4 på natten när hon vill äta igen och då får hon stanna i vår säng. Detta har funkat åtminstonde 90% av alla nätter och mitt revben känns mycket bättre nu och klarar av att han hon i sängen hela nätter då och då när mitt tålamod tryter.
 
Vi får se hur länge detta håller i sig, känns som en bra rutin åtmnstonde.

En sovande liten ängel

Förlossningen

2015-10-17 | 13:21:00 | Kategori: Freya | 0 kommentarer
41 hela veckor vart det det till slut, 7 dagar över tiden vilket jag tycker var fullt tillräkligt! Läste att de sista veckorna som gravid är det som att vänta på någon på flygplatsen, men man vet inte när eller vem det är som kommer. Vilket är helt sant för inte kunde jag föreställa mig att jag hade en liten Freya i magen i 9 månader.
 
Kl 3 på onsdag natt satte det igång. Vaknade, gick på toa men de där jäkla värkarna som kom var 10:e minut ville inte ge med sig. La mig på soffan med ett tänt ljus och tittade på soluppgången istället. Tänkte att det bara var förvärkar, då de var ganska oregelbunda. Vid 6 stallde jag jag mig i duschen för jag tänkte att om det bara är förvärkar så borde de släppa med en varm dusch. Det gjorde dom inte... Elmer var vaken när jag kom ut från duschen. Han var hemma från jobbet eftersom han få en rejäl förkylning. Han gjorde frukost, som jag bara fick i mig 1 macka av medans vi såg en film. Vid 9 tyckte jag attd et började bli ganska jobbigt, så laddade ner en app för att ta tid på värkarna. Visade sig att de kom varannan minut så jag ringde förlossningen som sa att vi kunde komma in på en gång för en koll.
 
10.20 var vi inne på ett rum och de gjorde en CTG kurva. Visade sig även att jag var öppen 7 cm, så vi fick stanna kvar. Efter nån timme vart det ännu jobbigare och jag bad om lustgas. Vet inte hur mycket det hjälpte, det vart jobbigt efter en stund då jag fortfarande var töppt i näsan plus att min astma inte gillade moståndet som vart när man andades ut. Men kunde använda dom halva värkarna för det mesta.
 
Jag satsade stenhårt på att slappna av mellan värkarna och  vara försvinna, vilket var rätt så coolt, ibland kändes det som om jag fick en liten microsömn, vilket var så skönt. Sen började de krångla med värkstimulerande dropp för att värkarna avtog, att jag skulle kissa och att jag skulle stå en stund för att hon skulle kunna sjunka ner lite.  Inte så poppis från min sida kan tilläggas. Har ingen koll på när jag började krysta eller hur länge jag behövde krysta innan hon kom, men tror ändå det var ett tag. På slutet hjälpte inte värkarna och jag bestämde mig bara för att nu ska hon ut när barnmorskan sa att hon behövde komma ut om 2 krystningar. Och det gjorde hon också.
 
Elmer sa att det var en flicka och jag måste ha haft det mest förvånande uttrycket nånsin, för jag trodde honom inte förens jag fick se det själv. Elmer fick klippa navelsträngen och jisses så lycklig jag var i de ögonblicken. Jag hade tagit mig igenom ett marathon och på någon sätt även vunnit OS-guld kändes det som.
 
Summasumarum: Det är fruktansvärt häftigt att föda barn! Jag hade förväntat mig att det skulle vara mycket värre, inte för att det inte gjorde ont eller var jobbigt, men jag trodde det skulle kännas övermäktigt och en smärta utom kontroll. Men det var hanterbart, man tog en värk åt gången och jag tog mig igenom det. Det är häftigt!
 
Kanske inte det godaste fikat som vissa säger, men jisses så tom på energi jag var. Kom på här nånstans att Elmer inte heller fått äta nått på hela dagen, han var en klippa, stod bredvid mig hela vägen och påminde mig om att slappna av. Min stjärna!
 
Så lycklig och trött! Här är hon kanske 2-3 timmar gammal.
På väg hem, inte ens 24h gammal. Vi stannade över natten, gjorde läkarundersökningen och for hem efter lunch. Vi mådde alla så bra och jag kände att det skulle vara mycket skönare att få lära känna detta nya lilla liv hemma.
 

Freya Anna Ottilia

2015-10-16 | 21:20:52 | Kategori: Freya | 0 kommentarer
7/10 15.57 föddes vår lilla guldklimp. 49cm lång och 3425 gram. Världens finaste enligt oss såklart!
 
Inte så stor, på väg hem från BB inte ens 24 timmar gammal.
 
Att sova på mamma eller pappa är het klart favoriten!